så sant Clary. Det vi fokuserar mest på det får vi - därför extra viktigt att INTE tänka på negativa saker och sådant vi mår dåligt av.

Kloka ord från en klok kvinna, tack Clary

Jag håller med dig Clary, fast jag måste tillägga att det är enklare att vara "vågad" och säker med saker som man vet att man behärskar.  Då det gäller andra saker som man inte är så där tvärsäker på, så går det bra att affirmera istället, eller varför inte tacka universum för att det kommer att gå bra? The Secret, ni vet, som jag har börjat att tillämpa. Även om jag inte tror på det i början så tackar jag ändå. På det sättet ställer jag in mig, förr eller senare, på att det kommer att lyckas. Jag gör det till sanning.

Det svåra är ju "hur" vi tänker - att tänka något som kommer, skall, kanske hända - så förblir det där - i framtiden.

Det svåra för mig är att tro på saker i nutid. Att tänka " tack för att jag är frisk" är verkligen en utmaning, det är lättare att ha hopp och tro att jag KOMMER att bli frisk - men som sagt, då lägger man det ju bara där framme…i framtiden

ja, det är just det Z, där gör jag fel ofta oxå. vaknar på morgonen och tänker att "det här blir en bra dag" Istället för att "det här är en bra dag" får rätta mig själv hela tiden

Ja, jag hade fram tills för ca. 1,5 år sedan ofta sådana negativa tankar, speciellt angående min möjlighet att få ett jobb. Men numera försöker jag tänka positiva tankar istället och jag fick mig en praktikplats augusti förra året som ledde till en anställning.

Min sambos hjärnblödning var förstås ett stort bakslag för mig och min familj, men jag försöker glädja mig åt framstegen och se de positiva sakerna som ändå har kommit ut av det. Vi har kommit varandra närmare och tar inte varandra för givet. Han har slutat med både alkohol och snus. Ja, det finns flera saker som har blivit bättre!

Det blir ofta så, att ur en jobbig eller svår situation går man starkare och "lyckligare" vidare - om man har kunnat tackla den på rätt sätt vill säga. Man får inte gräva ner sig och inte tappa hoppet. Man måste alltid tro att det blir bättre.

De sista åren har jag analyserat såna svåra situationer. Och det slår aldrig fel: även om jag har lidit, varit ledsen, slut i både kropp o själv just vid dom tillfällena, så har det alltid inneburit någonting positivt för framtiden - ur det negativa växer ofta någonting positivt fram, bara man är öppen för det. Jag tänker i första hand på min stora kärlek som gick bort för fyra år sen. Livet var slut tyckte jag, men den händelsen öppnade samtidigt ögonen på mig för det övernaturliga. Jag fick någonting tillbaka fastän jag helt tappade fotfästet just då. En helt ny värld öppnade sig för mig, och en helt nu utveckling på det personliga planet tog fart. Sörjer gör jag fortfarande förstås, men jag har fått nåt annat också samtidigt..