Som jag ser det, är det generella principer och mycket bra sådana.

Tack

Egentligen är väl detta prinicper alla borde leva efter, Feng Shui eller ej?

Du har så rätt Hoppis

Mycket kloka ord, och precis så är det ju! Feng Shui är ingenting konstigt, bara till namnet, och om vi alla levde efter dom där reglerna så skulle vi må bra mycket bättre.

Vilken av dom där enkla reglerna är svårast att följa, tycker ni?  För mig är det nog punkt 2, att få kunna ta avstånd till sånt som stjäl energi av en.

Egentligen är det nog inte punkterna i sig jag tycker är svåra, utan att tänka på dem tillräckligt ofta.

Där sa du nåt Niklas! Så är det ju, det är så mycket annat som tar upp tankeverksamheten under dan, och av gammal vana så lyder man "minsta motståndets lag.."

Jag tycker nog att den första punkten är svårast… för hur hittar man t.ex. vänner som tillför energi? Vänner är ju inget som ligger och skräpar som man bara hittar så där hur som helst tråkigt nog för jag skulle behöva några! Alltså IRL.

Och vanor är alltid svåra att bryta… jag och min man jobbar intensivt med att bryta vanor vi lagt oss till med under åren och det är skitsvårt.

Och sätt att tänka är ju precis det du beskriver Niklas, att förändra sina tankemönster innebär ju att börja tänka i exempelvis dessa banor och inte i de banor man redan tänker…

#8: Men din man kan väl vara en vän som tillför glädje och energi?Ibland finns de närmare än man tror. Jag tror inte att det viktigaste är att man har många goda vänner utan att man omger sig med mer bra än dåligt och att man försöker öka den andelen hela tiden.

Självklart Niklas! Det är helt sant, familjen är en enorm källa till glädje men familjen (läs tonåringar och andra barn) tar oxå mycket energi. Så som jag ser det behöver man lite annat tillskott med, risken är ju att man nöter ut sin partner

Jag tror absolut att du har rätt i att det viktigaste inte är att ha ett stort kontaktnät, men i vårt fall har vi inga familjer heller och någon mer än bara oss två är det bra att ha tillgång till.

#10 Vi har inte heller speciellt stort umgänge och det är bättre med kvalite än kvantité.
Vi har arbetskamrater ibland som man träffar och släkt men annars är det vi två.

Det är oerhört sällan, eller aldrig skulle jag nog vilja påstå, som det helt spontant kommer någon på en kopp kaffe, det var mer när barnen var små men inte nu längre.

*Några kloka ord på vägen..*

puttar några tänkvärda ord…