Kul historia…….vilken tur att du gick ner kilona igen.

Jag har faktist varit med om ett par gånger att när jag rensat så har det kommit oväntade pengar.

Tack för att du delade med dig av din berättelse!

Ja, det gäller att hitta en balans i rensandet, inte hålla för hårt i sina saker, men ändå inte vara för frikostig, så att man sedan ångrar sig.

Kul!

Som PiteCarina säger så är den berömda balansen ofta ett problem för oss. Det har så lätt för att halka iväg åt det ena eller det andra hållet…

Själv kan jag ju skratta åt mig själv, hahaha, lite typiskt mig att det råkar "slå över" bara för att  jag vill göra allt "rätt" . Men jag lär mig av mina misstag, hehe, alltid nåt…

För att bli lite mer allvarlig så tror jag dock ganska hårt på attraktionslagen, så problemet i sig var nog inte att jag var för snabb med att göra mig av med onödiga saker - utan med vilket syfte…

Man vill ju gärna tro om sig själv att man har rent uppsåt med det man gör, men omedvetet kan man bli lite girig…och det brukar komma tillbaks.Hmm, förstår nån vad jag menar? Såhär: att vara tacksam gör att det flödar in mer att vara tacksam för, men att vara tacksam FÖR ATT det ska flöda in mer funkar inte…låter enkelt att leva efter men kan vara svårt i praktiken…

*Skrattar gott*, ja vad toligt det kan bli när man blir lite för övernitiskt och superentusiastiskt

Jag är helt fast i fattigdomstänket då - vet inte om jag vågar berätta det ens, men jag har kvar kläder från 80-talet till och med! Jag är en sån där person som har sett likadan ut i alla tider, och då kan det verkligen vara bra att ha!

Men jag förstår ju att jag måste börja rensa snart i klädhögarna, och inte nog med det så är jag en ganska flitig gäst hos Röda korset också.. Är väl lite utav en hamster.   

#6 Jag är nog lite som du Tuvan! För mig handlar hela mitt tänk om - behöver jag det? Jag köper inte saker som jag inte behöver, har aldrig funnit någon som helst glädje i att handla saker som jag inte verkligen behöver. Kanske skapar det oxå den ekonomiska verklighet man fått leva i. Nog har det varit tungt när man inte kunde köpa nya vinterskor till barnen osv för sådant behövs ju verkligen, men själv har jag knappast behövt något alls… (??!!)

Så för min del har mycket handlat om att urskilja behov från att tillåta sig. Att få lyxa till det med en fika/lunch/middag ute är ju egentligen inget man behöver, men faktiskt något man kan må ganska gott av att unna sig. Förstår ni hur jag menar?

Så länge man använder det man sparar så är ju saken utan problem! Det är väl mer när man har hundra kartonger med "bra att ha-saker" ( jag har diverse pyssellådor med piprensare,toarullar och små tygbitar i tex…) som man faktiskt aldrig använder - det är väl mer sånt som kan stoppa flödet?

Och att unna sig en ny tröja ibland tror jag är nyttigt - det kan skänka glädje och ny energi till en, även om man rent praktiskt inte BEHÖVER en ny tröja….eller?

Jag håller helt med dig szirius!

Det är ju även så i viss mån, gissar jag, att gamla saker som man behåller får oss att stanna kvar i det gamla. Att byta ut såväl garderob som annat handlar ju om att tillåta sig att gå vidare med livet med och släppa taget om det gamla, åtminstone symboliskt sett.