Så sant så sant! Men gud vad det kan vara skönt sen efteråt när man kan hitta och skapa nya mönster!

Jag håller verkligen med! När vi flyttade första varvet för snart nio år sedan gjorde jag en enorm rensning och slängde massor av gammalt skit. Som gamla brev och foton, gamla hattar och kläder, prylar, papper mm mm. Och känslan av att vara fri från allt det gamla är helt suverän tycker jag!

Jag har studentlitteratur som gör att jag känner mig misslyckad eftersom jag inte fått jobba inom det jag är utbildad för!

Är just nu arbetslös och sjukskriven. Jag står inför ett vägskäl med beslut som både jag och och myndigheter ska ta denna månad. Så fort jag vet vilken väg jag kommer att följa, så ska jag göra mig av med en massa böcker och pärmar som jag då vet att jag inte kommer att behöva. 

Dessa håller mig kvar i det förflutna! Nu vill jag se framåt!

#3 Åh, så har jag aldrig tänkt faktiskt… min kurslitteratur gör mig så stolt och lycklig varje gång jag ser den! Trots att även jag är både arbetslös och sjukskriven och kanske aldrig kommer att kunna jobba igen. Men det böckerna gjort med mig är underbart och jag älskar dem högt

Fast självklart ska du göra dig av med sådant som du så tydligt känner håller dig tillbaka! En bra och klok insikt!

#4 Vad roligt för dig!

Jag gick i väggen då jag studerade och vill inte att mitt kämpande då ska vara förgäves! Det finns lite hopp om jag ska få arbetsträna inom ett visst dataföretag och då skulle en del av böckerna få mer positiv påverkan på mig och inge framtidstro! Därför måste jag avvakta ett tag med rensandet av dessa. Får kanske veta hur det blir redan under veckan?

Jag kraschade flera gånger under studierna… fick till slut ge upp men då var det bara den sista uppsatsen kvar. Det var tufft och jag var i dåligt skick. Men kunskapen är ju fantastisk så jag har nog aldrig tänkt på bäckerna på det sättet, men jag har älskat böcker sedan jag var fem år och lärde mig att läsa

Hoppas att du får ett bra besked under veckan!

Jag älskar också böcker och de flesta av de här böckerna är ju intressanta, så jag hoppas verkligen att jag kan komma att uppskatta dem! Annars gör jag mig av med dem.

Tack Hoppfull!  

Vilket passande alias du har!

Tack det var gulligt av dig…

Jag älskar också ditt alias Hoppfull! Och din Avatar passar ju såååå bra ihop med det :-)

För några år sedan kastade jag en skokartong som jag sparat gamla kärleksbrev och foton etc av gamla pojkvänner.Det kändes jättesvårt att göra,för det kändes som något fint att spara…men samtidigt anade jag att jag inte släppte det förflutna helt genom detta.Jag tyckte faktiskt att det hände något stort av den rensningen, rent energimässigt! Känslan byttes ut från lite melankolisk nostalgi till sann tacksamhet för det jag haft, men nu släppte jag det fritt - i kärlek! Jag har aldrig ångrat det beslutet.Numera är jag försiktig med vad jag sparar, jag sparar tex aldrig foton där jag vet att jag mådde dåligt och får en dålig vibb av, även om fotot i sig kan vara vackert osv.

#10 Precis den känslan menar jag szirius. Sånt som jag trodde att jag värderade högt, har jag nu i dagarna förstått bara satte hinder i vägen för mig - väck med det bara. Jag arbetade som turistinformatör några år med Europa som marknad. Älskar ju språk också, men jag blev förbigången vid en tjänstetillsättning - av en kille förstås, som dessutom var urusel på språk. Så trots att jag älskade det där jobbet, så gav det mig tråkiga vibbar samtidigt när jag tittade på allt material jag behållit ifrån den tiden. Därför beslöt jag mig för att slänga allt åt helskotta! Åh guud så skönt det var!  Vilken lättnad!

Jag håller med, det är verkligen modigt att kunna slänga någonting man kanske hängt sig fast vid pga. egentligen inga orsaker alls, det till och med kan väcka tråkiga minnen eller skapa ett dåligt samvete för att man inte tar hand om prylarna som man ju innerst inne inte vill ha.

#9 Tack! Hade en helt motsatt alias tidigare som jag medvetet valde bort när jag bestämde mig för att ha en helt igenom positiv hållning (fast jag snubblar ibland!)… och bilden gillar jag skarpt trots att den är döpt till stress vilket jag inte alls känner när jag ser den

#10 Det var det jag gjorde med, slängde gamla kärleksbrev från min exman och gamla vykort och brev från min syster som jag har en väldigt infekterad relation till. Det var som att göra sig av med en stor tyngd! Nu är jag så kall så jag slänger allt som kommer från människor som jag vet är lite bittra, olyckliga, skuldtyngda osv osv. även om det är familj eller människor som tycker om mig.

usch… slänga foton och brev är jag långt ifrån redo att göra. Känslan av melankoli är ju trots allt ganska mysig.

Däremot försöker jag sortera alla fotografier i fotoalbum så att de inte ligger i lådor huller om buller. Det känns som att det ändå kan vara acceptabelt att ha mycket saker så länge det är ordning bland dem. tyvär krävs det väl ett heltidsarbete för att hålla ordning på det :P så det är väl inte så acceptabelt egentligen. :D

#14 Om du blir glad och lycklig av att se fotona och läsa breven är det ok att ha dem kvar men om de har negtiv inverkan på dig är det bättre att slänga dem. Många av svaren här speglar exakt vad det är fråga om, hålla kvar det förflutna som då i stället kan förhindra nåt nytt att komma in.

Det är bara fortsätta rensa o kasta

#14 om du tycker om känslan av melankoli så är det ju bra för dig…som sagt är vi alla så olika, själv är jag extremt melankoliskt lagd och behöver ingen hjälp alls att komma i den stämningen

- jag behöver i stället göra plats för att släppa in mer glädje,lätthet och skratt!

jag tror att jag egentligen skulle behöva slänga sånna grejer, för att kunna bryta vissa mönster som handlar just om relationer.. Jag gör samma misstag om och om igen.

Men som sagt, att rensa kräver mod. Och jag vet inte om jag är så modig när det gäller det här. :P

..det kommer nog Hennum, men man skall vara mogen för det. Allt har sin tid och vissa saker måste man kanske bearbeta först..

En annan positiv sak med att slänga gamla saker blir att leva i nuet. Att göra sig av med de gamla sakerna tillåter en att leva mer i nuet - om ni förstår hur jag menar? Då behöver man inte lägga ner någon mer energi på det gamla, det "har man slängt". Det blir lättare att uppskatta nuet, och att blicka framåt, fokusera på framtiden och nya projekt - att utvecklas.

Det roliga är att man kommer på fler och fler saker som man kan röja, städa och organisera. Jag skrev ju en tråd igår om att jag snart är klar.. men blir man någonsin det?

Ett projekt som jag gärna skulle vilja ta itú med så småning om är att sätta in alla fotografier i album. Just nu ligger de i sina framkallningskuvert i en låda.

#19 Ja, jag har också märkt det. Det poppar upp nya projekt hela tiden, bl a gamla foton som jag också har liggande i sina fodral. Sedan har jag kommit på flera olika målningsprojekt också; bord och byråer, luta av en gammal spegelbyrå och lasera den istället kanske..? Måla tapetsera om i flera rum, köpa överdrag till gamla möbler för att förnya dem, köpa mer blommor, olika inredningsartiklar, ja herre guuud. Tänk när man äntligen blir klar! Tror ni att vi blir det någonsin? Jag hoppas att vi kan fortsätta peppa varandra så att jag inte ramlar på mållinjen..

För att inte tala om trädgården..

#20 Jag tror nog inte att man nånsin blir klar. För när man blir det så kommer det inom ett halvår vara dags att börja om igen. Men jag tror att man kan blir klar med den första stora rensningen för att senare fortsätta med "underhåll" av det.

Jag tror ju förstås att det är viktigt att inte rensadet i sig blir ett stressmoment. Så kan jag känna ibland när vi har så mycket vi skulle behöva fixa men inte har tid, kraft och ekonomi… då måste man byta förhållningssätt och släppa känslan av att det hänger över en. Kanske även det handlar om balans?

Balans är viktig och det är inte meningen att det ska bli ett stressmoment. När det gäller sånt som kostar pengar är det ganska självklart att det drar ut på tiden, om man inte vinner en massa förstås så man kan göra alla de renoveringar och ombyggnationer man vill.

Sen tror jag att detta med att vilja handla småsaker, tapetsera o måla om, är ett sätt att visa att det är dags för nya saker att komma in i ens liv på flera sätt

Det tror jag absolut jag med, att vi vill ha nytt och förändring emellanåt överlag i livet alltså.

Sen tror ju jag att alla dessa renoveringsprogram skapar en viss hysteri både över hur duktig man ska vara, hur mycket man ska hinna och orka men kanske mest av allt hur snyggt man måste ha det hemma. Programmen har ju skapats i viss mån som reklam för byggbranschen som ju sponsrar så det är ju ett lyckokast att så många "insett" hur fult de har hemma (som de inte visste, tyckte eller kände innan) och genast satt igång att göra i ordning.

#24 Tror helt klart att renoveringsprogrammen kan skapa ett behov och hysteri. Det gäller att hålla huvudet kallt och inte dras med i något man inte egentligen vill, precis som med all annan reklam. Kan man se det enbart som en inspirationskälla är det ok men det är nog allför lätt att istället se alla de skavanker som finns omkring en själv

#25 Ja det är den där berömda balansen

Syftet enligt feng shui-filosofin är ju inte heller att man ska "bli klar" utan det är ett sätt att leva.Man övar upp att följa energierna och ändrar på det yttre för att ändra det inre ,eller tvärtom, det inre förändras och då vill man även ändra det yttre.Men inget ska forceras fram.I de flesta böcker står det att man ska gå varsamt fram, för röjer man för ihärdigt kan för mkt energier släppa på för kort tid, vilket kan skapa stress då man blir överväldigad av överskottet som man inte vet hur man ska hantera.Been there, done that…

Så länge man fortfarande känner glädje och lust inför att organisera,så är det bra, men jag tror precis som ni andra nämner att man behöver vara vaksam på tendenser att känna press…och då försöka lugna ner sig lite och i stället njuta av NUET och det som redan gjorts.

Jag har tex hundratals kort från bröllopet( vi hade engångskameror på varje bord) att sortera och klistra in i en fin bröllopsbok…det var två år sedan vi gifte oss….allt har sin tid.Jag vill inte sätta mig och göra det för att det "ska göras" .Då och då kommer jag att tänka på den där högen med kort o blir lite stressad av det, men jag fokuserar om och tänker att jag väntar på inspirationen och lusten, som ALLTID dyker upp förr eller senare, och då vet jag att det kommer att bli gjort med stor glädje i stället.

Ännu finns annat som ligger varmare om hjärtat att ordna( trädgården tex)

#27 Så rätt du har!Jag är också en som inväntar lusten att göra saker.För mig var det något som jag insåg när jag blev lite äldre,varför stressa med sånt som ändå aldrig blir helt färdigt.

Det går PRECIS lika bra att göra det roliga först och att äta dessterten först - prova får ni se!

Samtidigt kan jag känna att de där småsakerna som ska göras, sy i en knapp där, laga nåt annat, ligger i bakhuvudet och suger energi. När jag väl tagit itu med allt sånt, även om jag inte tyckte att det var så kul att börja med det, känns det så himla skönt.

När det gäller de stora sakerna så blir det det roligaste först som nu trädgården

Gissa om jag tycker det är skönt med digitalkameran så jag slipper sortera och klistra in, jo, jag har en låda med osorterade kort också

Jag brukar få lust att göra bort småsaker ibland!Det är sant,den kommer när man tänker mindre på sånt.

Eftersom jag bor i ett gammalt hus, som stått obebott i många år så är det mycket moderniseringar förstås. Men dom går jag varsamt fram med. Jag är inte den som måste ha det på ett visst sätt för att bo här. Däremot vill jag ha en trivsam omgivning, som dessutom är så mycket enklare att skapa genom små ingrepp här och där - lite färg, ny tapet kanske, blommor, en ny matta, små små detaljer som lyfter rummens karaktär, men det stannar vid det. Däremot så kan jag erkänna att jag fått väldigt mycket inspiration den här tiden, när jag läser om alla projekt som ni andra har. Det har varit några år då jag har känt att allting står mig över huvudet - nästan så jag har gett upp, men nu har gnistan tänts igen - tack vare er andra. Jag ääälskar dessutom att få pyssla med händerna!

#31 Jag tror personligen att den delen med att bara låta allting vara och lägga alltihop åt sidan är en lika viktig del i processen som själva rensningen och förvandligen. För ur det trötta tillståndet föds inspirationen och till slut orkar man…

#32 Du är såå klok Hoppis! Visst är det så! Kraam!

#32 precis så! För mig handlar det om något naturligt.Inom kinesisk medicin brukar man tala om den livsprocessen vid ett träd :

På våren spirar nytt liv, på sommar bär den frukt, på hösten faller bladen, på vintern vilar den utåt sett, men bygger inuti upp ny kraft inför att åter igen spira med nytt liv till våren.

Människan har också denna naturliga rytm, om vi bara lär oss lyssna till den och inte forcera den.Då kan man under passiva perioder vila i vetskapen om att det snart kommer att komma ny kraft, "en ny vår"  att få saker gjorda.Det är under vilan vi bygger upp kraften!

En kinesisk doktor förklarade för mig att om man alltid känner sig trött på våren så är det ett tydligt tecken på att man inte byggt upp ordentligt med kraft under vintern, alltså inte lyssnat på kroppens behov av vila då…..det ligger nog mkt i det…

åh… just den där sista biten, att man är trött på våren för att man inte vilat på vintern… gav en viss genklang i mig när jag läste det. Som att komma hem… precis så är det! Och det är delvis det som nog många studenter har problem med, för under vintern är det mycket plugg och så är det mörkt så man hinner aldrig vila. Så börjar våren och då ska man ha energi, vilket man inte riktigt har, så även om man lyckas samla ihop lite i vårsolen så räcker det inte riktigt till och då blir sommaren riktigt jobbig när det faktist ska bli någon frukt av det hela. Men det värsta är nog ändå hösten när löven inte har tid att falla för man har så ohyggligt mycket att göra.

fast så har nog iofs alla det, vad man än sysselsätter sig med. Att man pga yttre påverkan inte kan leva i den här cykeln som vi egentligen skulle behöva. För hur ska man kunna vila under vintern när ingen tillåter det? När det är så mycket press från samhället dylikt att man ska prestera på topp året runt annars ryker man, eller betygen.

Ett jullov skulle nog göra susen. Ta bort lite från sommarlovet och sätta in ett jullov istället för bara några lediga dagar runt jul.

hur tusan står alla människor som jobbar ut? De har ju inga lov…

#35 Har tidigare studerat flera år på universitetet, så jag känner igen mig i det du skriver.

När skoldagen var slut så var det sällan som jag kände mig riktigt ledig. Det fanns böcker som ska läsas, uppgifter som ska göras. Men man kan oftast koppla från jobbet då arbetsdagen är slut. Därför så klarar i alla fall jag av att vara utan lov då jag jobbar.

mm. förhoppningsvis så behöver inte jobbet vara ett dygnet runt jobb, som man aldrig kan lämna. Det blir lite mer intensivt under en tid på dygnet, än ett ständigt halvintensivt engagemang.

#35 känner också igen mig i det där…inte minst att få ihop studier med barn och familj…Men hela samhället är ju uppbyggt nu så att man kommer ifrån sin naturliga rytm, i stället för att vila dricker vi kaffe o tänder lampor, proppar i oss uppiggande örter och kör vidare i ekorrhjulet…

Kanske borde man dra ner på fritidsaktiviteter o umgänge mer på vintern? Lägga sig tidigt om kvällarna?Tillåta sig själv att vara lite "TRÅKIG" ?

#38 Det tror jag också skulle vara en ypperlig idé - varför skall vi ränna runt hela tiden när den biologiska klockan säger "vila!". Vi borde göra som björnen, gå i ide och tillåta oss en återhämtningsperiod istället för att tvinga oss själva att alltid vara "på topp".

Ingen dum idé alls det där. Att gå i ide en månad på vintern skulle nog vara bra.

#40 Ja tänk va skönt, då skulle vi kunna rensa på vintern istället för att ägna våren till sånt. Pyssla runt lite i vårt ide, titta på TV, läsa en bok och sy gardiner, kanske hantverka lite också..

Låter underbart. Att sitta och pyssla i mörkret. Och när våren kommer har vi redan ett fint och rensat hem som bara behöver vädras ut med luft som luktar upptinande jord. :)

Jag upptäckte föressten att jag hade en trasig marsvinsskål liggandes under datorn precis i min relationshörna. Jag lagade den idag. Nu får vi se om jag känner mig lyckligare med min pojkvän snart ^^

Lite läskigt att se hur den låg där som en symbol för mina trasiga känslor och vårt knepiga förhållande. Att den låg just där och så länge, när jag på den senaste tiden har känt mig ännu mer villrådig.

#42 Skall ta och kolla runt i relationshörnorna jag också Hennum - där fick jag ett uppslag..

Jag har haft en gammal oupppackad kartong sedan vi flyttade in i vårt relationshörn  Den rök bort med detsamma!

#4 Gissa vad jag hade i min hörna - jo, några torkade kaveldun-stjälkar som har stått där bortglömda sedan i höstas. Fyy, dom är ju inte ens fina! Jag måste ta bort dom, och dessutom skall man ju inte ha torkade växter inomhus.. eller? Sedan har jag ett gammalt skänkskåp bredvid. Det är väldigt vackert, men det som ligger inuti är bara gamla papper och onödiga databöcker. Kanske blir bättre energier om jag använder skåpet till nåt "positivt" istället, eller vad tror ni?

Jag ser också nu att relationshörnan i flera rum här hemma är just de hörnen där skit samlas.Ett bord med böcker o papper uppradade i ett rum, en stol med kläder i ett annat, en papperskorg(!)i ett tredje…ojoj, det här får jag fundera på…

jaa.. samma här… alla dessa hörn är ju kaos

mm.. jag borde nog allmänt städa på mitt skrivbord, det hjälpte inte riktigt att laga hamsterskålen :P